ilmasto.org

Kort om klimatförändringen

Växthuseffekten och klimatförändringen


Växthuseffekten går ut på att växthusgaserna i atmosfären återhåller en del av solens strålning

Växthuseffekten fungerar så att växthusgaserna i atmosfären förhindrar jordens värmestrålning att passera ut i rymden.En del av atmosfärens gaser fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus. De släpper igenom det inkommande kortvågiga solljuset men förhindrar den utgående långvågiga värmestrålningen att skickas. Växthuseffekten, upprätthållen av växthusgaserna, ser till att jorden är beboelig. Utan den skulle medeltemperaturen på jorden ligga kring -18 °C dvs ca 33°C grader kallare än idag.

Mänskligheten producerar enorma mängder växthusgaser som förstärker den naturliga växthuseffekten, varpå klimatet förändras.

Människans utsläpp förstärker växthusfenomenet

De viktigaste av människan förorsakade växthusgaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Det finns nu mer växthusgaser i atmosfären än någonsin under de sista 650 000 åren. Under åren 1970–2004 har mängden av växthusgaser ökat med 70 % och mängden av koldioxid med 80 % sedan förindustriella tiden.

Den mest betydande utsläppskällan är förbränning av fossila bränslen, dvs kol, olja och naturgas, i energiproduktion och trafik. Växthusgaser frigörs också i samband med jorbruk, industriprocesser, avstjälpningsplatser och skogsbränder.

Bevis för klimatförändringens framfart

Jordklotets medeltemperatur har under de sista 100 åren stigit med 0,74ºC, och klimatuppvärmningens takt har nästan fördubblats. Europas medeltemperatur har redan stigit med nästan en grad Celsius. På norra halvklotet har man sedan 1950-talet upplevt den varmaste perioden på de 1 300 sista åren. Sedan mättningar påbörjades har 11 av de 12 varmaste åren inträffat mellan 1995–2006.

Klimatförändringar sker också på grund av orsaker som är oberoende av människan. Till exempel förändringar i solstrålningen värmer upp eller kyler klimatet. Man uppskattar dock att människans påverkan på klimatet, sedan 1750, varit betydligt större än den uppvärmande effekten p.g.a. solstrålningens variationer.

Naturliga fenomen är inte tillräckliga till att förklara klimatförändringen

Växthusgaser värmer upp nedre atmosfären och kyler ner övre atmosfären, för att gaserna släpper igenom mindre värmestrålning till övre atmosfären. En ökning av solens strålningsstyrka skulle värma upp hela atmosfären. Därför är en kallare övre atmosfär än den nedre är också ett av de klaraste bevisen på att mänskliga växthusgasutsläpp starkt bidrar till klimatförändringen.

Följderna av klimatförändringen

Kuva: NOAA

Det finns fortfarande flera osäkra faktorer angående klimatförändringen. Klimatförändringens följder och inverkan varierar även från område till område. Trots detta uppfattas fenomenets helhetsinverkan vara klart negativt.

FN:s internationella klimatpanel IPCC uppskattar i sin nyaste rapport från 2007, att medeltemperaturen höjs med 1,1–6,4°C under detta århundrade. Eftersom klimatet förändras långsamt kommer mängden producerade utsläpp i dag att orsaka uppvärmning under flera århundraden framöver.

Om temperaturen stiger med 3,5°C till detta århundrades slut så kommer temperaturhöjningen att slutligen stabiliseras vid en nivå av 9°C, hundratals år senare. Som jämförelse kan man betrakta Finlands klimat för 20 000 år sedan, under den förra istidens topp. Då var klimatet 9°C kallare och Finland täckt av ett två kilometer tjockt istäcke.

Den slutgiltiga förändringen kan vara lika stor som under förra istiden

Klimatförändringen tros bl.a.

Redan en temperaturhöjning på 1,5ºC före år 2080 kan förorsaka hungersnöd för 50 miljoner, malaria för 200 miljoner och vattenbrist för 2 miljarder människor. De först utsatta är tredjevärldens människor, vilka redan nu tvingas kämpa
för sitt dagliga uppehälle.

Utmärkande för klimatförändringens oberäknelighet är prognosen för dess inverkningar i Finland. Här betyder klimatförändringen sannolikt en höjd medeltemperatur. Ett varmare klimat förlänger skördetiden och minskar energibehovet för uppvärmning av byggnader, men ökar också utbredningen av skadeinsekter och sätter skogarnas uthärdighet på prov. Å andra sidan kan fenomenet försvaga Golfströmmen som transporterar värme till norr, vilket t.o.m. kunde kyla ner klimatet i vårt land.

Förhindrandet av klimatförändringen

För att förhindra klimatförändringen har den internationella klimatpanelen IPCC uppskattat att utsläppen globalt bör skäras ner med över 60%. Mest utsläpp orsakar de förmögna industriländerna, men utsläpp har växt till betydelsefulla mått också i flera utvecklande länder som China, India och Brazil.  Finlands utsläppsnivå ligger på 12 ton koldioxid per invånare per år.

Utsläppen av växthusgaserna bör minskas med 60%

Koldioxid är den mest betydelsefulla av människan producerade växthusgasen, dess påverkan på klimatförändringen är ca. 60%. Tre fjärdedelar av koldioxidutsläppen kommer från trafiken och energiproduktionen och en dryg femtedel till från skogsavverkningen.

Utsläppen kan minskas genom att bland annat:

Klimatpolitik

Inom internationell politik har man fått ökat intresse för klimatförändringen sedan slutet av 80-talet. År 1992 skrev i-länderna under FN:s klimatavtal i Rio. De undertecknande länderna lovade att till år 2000 ha reducerat sina koldioxidutsläpp till den nivå de var år 1990. Avtalet är dock inte juridiskt bindande, och de flesta ländernas utsläpp ökar fortfarande.

Kyotoavtalet är det första bindande klimatavtalet

II Kyoto, Japan, i slutet av 1997 förband sig industriländerna att sänka sina utsläpp med fem procent till åren 2008–2012. Kyotoavtalet anses historiskt eftersom det har konkreta utsläppskvoter och dessutom är juridiskt bindande. Avtalet är ändå inte tillräckligt, för att stoppa ökningen av utsläpp, och nya strängare mål börjat förhandlas fram år 2005.